Livsvärld husserl

Innan vi börjar ha teorier om världen lever oss i den. Alla våra uppfattningar ifall verkligheten – vetenskapliga teorier såväl såsom rena fördomar – besitter sin bas i denna levda kunskap som inom den fenomenologiska tanketraditionen ofta kallas livsvärlden. Livsvärlden existerar en intersubjektivt delad planet av domstol och självklarheter: tangentbordet såsom låter fingrarna komponera mina tankar, detta snöbeklädda trädet som sakta vajar inom vinden, hämtningen på dagis klockan fyra, hastighetsbegränsningen vid E4:an, nationen Sverige samt gravitationen liksom det likt får objekt att falla till marken. Livsvärlden existerar den planet som existerar oss given och vilket redan finns där före alla abstraktioner och teorier.

Vid första anblicken kan livsvärlden som den för-reflexiva samt för-givet-tagna planet som ursprunglig och främst existerar för oss (och inte i sig) förefalla trivial. detta är den inte. Livsvärldsbegreppet är centralt i Edmund Husserls senare filosofi samt avhandlas framför allt inom Die Krisis der europäischen Wissenschaften und die transzendentale Phänomenologie, publicerad

Vad existerar det på grund av »vetenskapens kris« som Husserl syftar vid i boktiteln? Det existerar de positiva vetenskaperna (de som tar fasta vid

Livsvärlden

Livsvärlden (tyskadie Lebenswelt) är ett filosofiskt begrepp, som ibland även används inom samhällsvetenskaperna, och avser den förnimbara, subjektiva, världen som den enskilda människan upplever den, i motsats till världen som representation eller analys. Denna analyserade, objektiva, verklighet som anses existera utan att subjektet påverkar den. (jämför Kants "tinget i sig"; "Das Ding an Sich".)

Uttrycket användes av Edmund Husserl i boken Logische Untersuchungen () som ett uttryck för den nya fenomenologins ambitioner. Verkligt genomslag fick det dock troligen först genom hans bok Cartesianische Meditationen und Pariser Vorträge (), där det fungerar som en reaktion på Martin Heideggers analys av varande-i-världen (In-der-Welt-Sein) i Sein und Zeit (). Begreppet utreddes ytterligare av Jan Patočka, Alfred Schütz, Maurice Merleau-Ponty, Jürgen Habermas och andra. I den husserlska betydelsen betecknar livsvärlden den oreducerade verkligheten. Den omgivning som är vår är inte blott summan av tingen omkring oss utan historiskt (teoretiskt) och (extrateoretiskt) kontextuellt konstituerad.

För Habermas är livsvärlden mer eller mindre omgivningen till

ctDenna uppsats behandlar livsvärldsfenomenologi. Den konkreta frågan som har undersökts är: vad menas med "livsvärld" och vari består dess relevans för pedagogikforskning? Dels har livsvärldsbegreppets urpsrung hos filosofen Edmund Husserl undersökts och dels så har livsvärldsfenomenologins roll i pedagogisk forskning undersökts. Livsvärldsbegreppet har tolkats utifrån Husserls texter, samt den kritiska diskussionen av dessa i senare forskning, som en systematisk redogörelse för en persons samlade trosföreställningar och dessa trosföreställningars inbördes relation. Livsvärlden skall förstås som ett perspektiv på världen, snarare än som en värld. Livsvärldens roll inom pedagogikforskning har undersökts dels genom att läsa texter som beskriver teorin bakom livsvärldsfenomenologisk pedagogikforskning och dels genom att undersöka faktiska studier som genomförts baserat på detta perspektiv. Livsvärldsfenomenologin har i denna uppsats visats ha ett potentiellt värde för pedagogikforsknin