Hur har pandemin påverkat barnen
Folkhälsomyndigheten har undersökt covidpandemins samt smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Uppdraget besitter haft fokus på barns egna berättelser och på barn samt unga liksom lever inom särskilt utsatta situationer.
Resultaten tyder på små förändringar. Utvecklingen följer inom stort dem trender liksom sågs före pandemin. dock det finns undantag. Tidigare utmaningar samt svårigheter blev mer påtagliga. Barn tillsammans med funktionsnedsättning berättade att pandemin gjorde dem ännu mer ensamma, samt att existensen därmed blev tråkigare. ett större andel barn tillsammans med funktionsnedsättning samt åriga tjejer upplevde ett negativ påverkan på sina skolprestationer, relationer, levnadsvanor samt sin hälsa jämfört tillsammans andra små människor. Andelen ungar som känner sig stressade på bas av skolarbete fortsatte för att öka.
– Rapporten belyser hur viktigt detta var för att grundskolorna inom huvudsak hölls öppna. Skolans hälsofrämjande samt kompensatoriska sysselsättning behöver stärkas,
Covidpandemins konsekvenser för barn
När världen drabbades av covidpandemin i början av vidtog regeringen ett stort antal åtgärder för att minska smittspridningen. Under året har beslut fattats löpande på nationell, regional och lokal nivå i syfte att minska spridningen av covid Besluten har på olika sätt påverkat barn direkt och indirekt. Ett och samma beslut har också fått skiftande konsekvenser för olika barn. Detta betyder att det inte går att tala om enskilda riskgrupper eller att få en total överblick över alla konsekvenser för barn i Sverige. Men vi vet att ett antal grupper är särskilt utsatta och att krisen drabbar vissa barn hårdare än andra.
Även om barn och unga generellt inte har drabbats av allvarlig sjukdom av viruset är konsekvenserna av pandemin för barn många. FN:s barnrättskommitté har uttryckt oro över situationen för barn, särskilt barn i utsatta situationer. Många barn påverkas allvarligt, både fysiskt, emotionellt och psykiskt, och kommittén up
Efter covid ville vi ta reda på hur barn och unga upplevde pandemin för att kunna dra lärdomar inför framtida pandemier eller andra samhällskriser. Barn och unga har själva fått berätta vad de tyckte om covid genom intervjuer, teckningar och gruppdiskussioner.
Barn och ungas röster om pandemin
De flesta barn, oavsett ålder, hade väldigt mycker tankar om covid - speciellt i början av pandemin. Det var vanligt att barn och unga kände sig oroliga, rädda, arga och frustrerade. De flesta var inte rädda för att själva bli sjuka utan oroade sig mer för sina nära och kära, särskilt sina mor- och farföräldrar. Efter ett tag så blev pandemin en del av vardagen och livet.
Bild 1. ”Kommer någon jag känner dö?” Bild: Svenskt barnbildarkiv.
De flesta hade mycket kunskap om pandemin och viruset, exempelvis hur man blev smittad och vad man skulle göra för att inte bli smittad. Barnen och ungdomarna fick också mycket information om pandemin och hade ibland svårt att navigera i informationsflödet, särskilt