Funktion av stenbockskyltar

Stenbock

Stenbock eller alpstenbock (Capra ibex) är en art inom getterna som förekommer i Alperna. Arten var i början av talet nästan utrotad men har efter intensiva skyddsåtgärder återhämtat sig.

Utseende

[redigera | redigera wikitext]

En vuxen stenbock av hankön är i genomsnitt till centimeter lång och har en mankhöjd på 95 till 98 centimeter. Hos honor är den genomsnittliga kroppslängden centimeter och mankhöjden 73 centimeter. Honor väger 17 till 36&#;kilogram medan hannar kan väga 60 till &#;kilogram. Båda kön har sin största vikt under hösten och de är lättast efter vintern.[2] Bockarnas böjda horn kan bli upp till en meter långa (69 till 98&#;centimeter) medan honornas horn bara är några centimeter långa (18 till 35&#;centimeter) och nästan raka.[2] Båda könen har getternas typiska skägg. Hannar har under sommaren mörkbrun päls medan honorna är rödaktiga eller gulbruna. Under vinterhalvåret har bägge kön en gråaktig päls.

Sommarpälsen är kort och saknar underull medan den långa och ulliga vinterpälsen har underull.[2]

I motsats till nubisk stenbock (Capra nubiana) och sibirisk stenbock (Capra sibirica) saknar arten påfallande fläckar på frambenen

Stenbockslåtar

Stenbockslåtar är enstaka svit låtar som spelas på fiol omstämd mot A-E-a-ciss, därför kallad näckstämning, eller a-durstämning. I sviten ingår Stenbockens marsch, Stenbockens polska samt Stenbockens vals. Låtarna existerar spridda inom många varianter över bota landet tillsammans andra namn som Näckens polska, Tyska klockorna etc. Melodierna spelas med utnyttjande av medklingande lösa strängar som klingar i a-durackord och tillsammans "klonkar", detta vill yttra pizzicaton, vid de åtgärda strängarna samt "rullstråk", detta vill yttra brutna ackord över tre strängar.

Låtarna antas existera hyllnings- alternativt triumfmusik efter Magnus Stenbocks vinst ovan danskarna inom slaget nära Helsingborg

En svit tillsammans närliggande melodier kallas Slaget vid Ringstorp (platsen utanför Helsingborg var slaget stod) och består av tre delar: 1. Stenbockens fältmarsch, 2. Getapågarnas framryckande samt 3. Danskarnas reträtt.

En annan lyxrum (eller ett grupp sviter) som även räknas mot stenbockslåtarna existerar de tillsammans med namnet Bohus belägring.

  • En indelas inom tre delar: 1. Bohus belägring från Måns Bock, 2. Stenbockens högsta åstundan och 3. Stenbockens polska
  • En annan inom fyra delar: 1. Dansken skjuter, 2. Svenske
  • funktion av stenbockskyltar

    • Magnus Stenbock

    Född – Stockholms stad, Stockholms län
    Död – Danmark (i Frederikshavns kastell, Köpenhamn)

    Fältmarskalk, Guvernör

    Band 33 (), sida

    Meriter

    6 Stenbock, Magnus, son till S 4 i hans 1:a gifte, f trol 12 maj i Sthlm (jfr Eriksson, s 7f), d 23 febr på Frederikshav-ns kastell, Khvn.

    G 23 mars i Sthlm, Ridd, m sin kusins dtr grev Eva Magdalena Oxenstierna, f 22 jan i Strö, Skar, d 11 maj , dtr till kanslipresidenten greve Bengt O (bd 28) o grev Magdalena Stenbock.

    Biografi

    Som son till en av rikets främsta dignitärer fick S en allsidig uppfostran. I barnaåren inskrevs han vid UU, där han dock inte kom att vistas någon längre tid förrän hösten I stället undervisades han i hemmet, från med Olof Hermelin (bd 18) som informator. Dennes rapport till fadern våren om elevens framsteg låter bl a förstå att S behärskade latinet ganska väl och att han i fysiken och fortifikationen drevs framåt av sitt eget intresse. I april begav sig S och Hermelin på en utrikes resa. Färdens första mål var Nederländerna, där S antogs som övertalig officer vid det regemente som innehades av Karl X Gustavs utomäktenskaplige son, greve Gustaf Carlsson. Han re