Gröna skogsbruksplaner
Vad är en skogsbruksplan?
Idag är de flesta skogsbruksplaner så kallade gröna skogsbruksplaner, vilket innebär att delar av skogen avsätts för natur- eller kulturvård utöver vad lagen kräver. En grön skogsbruksplan är nödvändig om man vill certifiera sitt skogsinnehav.
Det finns ingen lag som beskriver hur en skogsbruksplan ska se ut men de flesta skogsbruksplaner är uppbyggda på liknande sätt. En skogsbruksplan består av följande delar:
1. Skogen
I varje avdelning beskrivs skogen utifrån trädslagsfördelning, ålder, volym och tillväxt. När alla avdelningar summeras får skogsägaren en överblick över hur mycket skog som finns och hur mycket skogen växer.
2. Mark och vegetation
Tillsammans med beskrivningen av skogen beskrivs också marken och vegetationen i skogen. Exempel är om marken är fuktig eller torr, hur terrängen ser ut eller vilken typ av växtlighet som finns. Detta är information som är användbar när åtgärder ska genomföras i skogen.
3. Beskrivningar
Vissa saker i skogen är svåra att kategorisera. Exempel på detta är om skogen är luckig, om den är flerskiktad eller har inslag av ett ovanligt trädslag. Detta skrivs in i planen med en kort text
Alstad, Vibeke, Södras gröna skogsbruksplaner ur en landskapsperspektiv. SLU, Southern Swedish Forest Research Centre, Alnarp. Alnarp: SLU, Southern Swedish Forest Research Centre
| PDF 2MB |
Abstract
The aim of the "Green forest management plans" fryst vatten to help forest owners to reach the
environmental goal of the forestry act. But are they able to do that? Is it possible to plan preservation of species on single estates? How do single-estate-plans differ from a landscape analysis and how can the landscape approach be used in operative planning? This work was initiated to give an answer to these questions.
This study was made in a landscape of ha in Östergötland county, south-eastern Sweden. A lanscape analysis was made and then compared to the Green forest management plans in the same area. The natur conservation areas (areas that were set aside to be managed with environmenatl goals) differed quite a lot between the two alternatives. Generally the natur conservation areas were bigger and more coherent in the landscape analysis. The areas that were set aside in the landscape analysis were more limited to certain forest types, the urval was dir
Frick, Joakim and Westerström, Sandra , Privata skogsägares inställning till naturvårdsklassade bestånd i gröna skogsbruksplaner. First cycle, G2E. Umeå: SLU, Dept. of Forest Ecology and Management
| PDF 1MB |
Abstract
De första gröna skogsbruksplanerna kom på mitten av talet som ett svar på jämställandet av miljö- och produktionsmålen i skogsvårdslagen. Antalet gröna skogsbruksplaner har sedan dess stadigt ökat, vilket tydligt kan ses hos Södra skogsägarna som år hade gröna skogsbruksplaner som täckte mer än hälften av medlemsarealen. En viktig del i gröna planer är målklassade bestånd; naturvård orört (NO) och naturvård med skötsel (NS). I studien undersöktes skogsägares inställning till naturvårdsklassade bestånd i gröna skogsbruksplaner. Hypotesen var att skogsägare skulle vara negativa till naturvårdsklasserna och främst ha dessa för att bli certifierade. Underlaget för studien bestod av 15 telefonintervjuer och fristående från dessa gjordes 28 analyser av skogbruksplaner, från skogsägare vars två senaste skogsbruksplaner var gröna planer utförda av Södra. Majoritet av de intervjuade ansåg sig varit aktiva vid målklassningen av bestånd och tyc