Befruktade äggcell

Hur befruktas ägget och hur lång tid tar det innan det börjar ruva?

Befruktning av ägget med spermier och dess efterföljande inbäddning i livmodern är början på graviditeten.

Du frågar ofta: Hur blir ägget befruktat och hur manifesterar det sig? Hur lång tid tar det för spermierna att nå ägget? Vilka är utvecklingsstadierna för ett befruktat ägg? Hur lång tid tar det för ägget att bo i livmodern?

När en kvinna får veta av sin gynekolog att hon är gravid är det nya liv som föds fortfarande pyttelitet. Med ultraljud kan vi se det som en prick. Det är nästan overkligt att från denna prick börjar föreningen av två könsceller utveckla ett nytt liv som kommer att se dagens ljus bara några månader senare.

Hur befruktades ägget, vilka utvecklingsstadier genomgick det och hur placerades det i livmodern?

Det finns cirka omogna ägg i en kvinnas äggstockar fram till den första menstruationen. Från och med den första menstruationen mognar ett av dessa ägg varje månad och kan befruktas. En kvinna har möjlighet att bli gravid upp till gånger under sina fertila år (om vi räknar matematiskt).

Hur sker befruktningen?

Befruktningen sker i samband med samlag.

Det är sammansmältningen av

Äggcell

Denna artikel avhandlar olika organismers äggceller. på grund av andra betydelser, se oval form (olika betydelser)

Äggcell eller ovum är ett haploid honlig reproducerande fängelse, en därför kallad könscell, som förekommer hos oogama organismer, vilket omfattar både djur, växter, svampar, alger och protister. Äggcellen existerar typiskt orörlig och många större än den mobila spermiecellen.[1] då en äggcell och enstaka spermiecell sammanfogas, bildas ett diploid fängelse som kallas zygot, liksom snabbt växer till sig och blir till ett ny individ.

Protister, växter och svampar

[redigera | redigera wikitext]

Alla landväxter (embryofyter) liksom de maximalt närbesläktade grönalgerna har oogami vilket innebär att enstaka liten, rörlig spermie, befruktar en massiv äggcell.[2] Hos de maximalt avancerade grönalgerna (till modell kransalgerna), liksom hos samtliga embryofyter stannar äggcellen hos hongametofyten. Äggcellen är hos dessa grupper omsluten inom en således kallad oogon (ägg-gömmen) hos kransalgerna[3][2], beskyddade av arkegon hos mossor, lummerväxter, växtfamilj med arter som liknar ormbunkar samt hos nästan varenda gymnospermer. Hos angiospermerna (blomväxterna) återfinns äggcellen inuti makrosporangiumet inuti (hon)blommornas fr

  • befruktade äggcell

    • Befruktning

    Befruktning, ibland konception, fertilisering, fekundation eller syngami, är den process då två könsceller (normalt manlig respektive kvinnlig) förenas och bildar en ny organism av samma art. Hos djur innefattar processen en spermies förening med en äggcell, med vardera hälften av antalet kromosomer en individ av arten innehar (hos människan har vardera gamet 23 av de 46 kromosomerna), och bildandet av en zygot, som sedermera utvecklas till ett embryo. Störst chans för att en kvinnas äggcell ska bli befruktad är vid samlag vid eller upp till någon dag före tidpunkten för ägglossning. Ägglossning sker vanligen 12–16 dagar innan menstruationens första dag (med betydande individuella variationer). För att en kvinnas ägg ska kunna befruktas krävs att kvinnan har samlag med en man eller genomgår assisterad befruktning.

    Mekanism hos däggdjur

    [redigera | redigera wikitext]

    Ett moget ägg som lossnat från äggstocken tas upp av äggledaren och fastnar normalt i ampulla uterus, en förträngning i äggledaren, strax innan det går in i livmodern. Ägget består av oocyten, som omges av ett lager av glykoproteiner kallat zona pellucida. Zona pellucida i sin tur best