Hur pollinering sker i växter
Pollinering – så funkar det!
Många av våra grödor och vilda växter är beroende av pollinering för att det ska bli nya frön, frukter och bär. Pollinering innebär att pollen flyttas från blommans ståndare till pistillerna så att växterna kan befruktas och sätta frö. På norra halvklotet är det främst insekter, som vildbin (solitärbin och humlor) som står för pollineringen, men blomflugor, fjärilar, tambin och en rad andra insektsgrupper utgör också viktiga pollinatörsgrupper.
Ett ökande antal vetenskapliga studier visar att pollinerande insekter har minskat drastiskt både i antal och i mångfald, särskilt i regioner som domineras av ett intensivt jordbruk. En tredjedel av Sveriges vilda biarter finns med på den nationella rödlistan. Följderna är bland annat minskad pollinering och en mer ojämn skörd.
Det här är ett hungrigt honungsbi som det finns gott om i landet. Tambiets släktingar vildbina är lite mer okända, men intresset för dessa arter har ökat på senare år.
Varför behöver vi pollinatörer?
Vårt samhälle är helt beroende av pollinatörer för att kunna producera mycket av den mat vi äter. För upp emot 75 % av världens grödor behövs pollinering
Pollinering
Pollinering är ett system för sexuell befruktning som används av en majoritet av växtarterna som blommar och sätter frö, fanerogamer.[1] Pollinering innebär överföringen av pollenkorn från ståndarna på en blomma till pistillens märke på en annan.[2]Systemet är en sexuell fortplantning analogt med det hos djur. Det finns två huvudsakliga typer av pollinering; korspollinering och självpollinering. Pollineringen kan ske antingen abiotiskt eller biotiskt. Den abiotiska pollineringen sker med hjälp av icke levande vektorer som vind eller vatten. Den biotiska pollineringen sker med hjälp av organismer, så kallade pollinatörer, främst djur. Det finns olika djurgrupper som kan pollinera växter, de allra flesta är insekter, däribland bin, humlor, steklar, fjärilar och skalbaggar[3] men även fladdermöss, fåglar och ödlor.[4] När en pollinatör söker föda på blommor (i form av pollen och/eller nektar) överför pollinatören ibland pollen från växtens hanorgan, ståndarna, till honorganen, pistillen (via en s.k. pollenslang). De små pollenkornen hos växterna motsvarar djurens sädesceller.
Anledningen till att pollinatörer söker föda på blommor är att de flesta växt
När bina existerar ute vid födosök utför de sin kanske viktigaste insats. dem bidrar mot pollineringen från träd samt andra växter. Detta ger nya växter och även frukt, blandade nötter och bär.
Man brukar man säga för att en tredjedel av vår matkonsumtion existerar beroende från insektspollinering. detta beräknade ekonomiska värdet från pollineringen uppgår enligt enstaka studie mot hela miljarder euro per år inom världen. Honungsbina spelar enstaka särskilt betydelsefull roll inom pollineringsarbetet. dem övervintrar inom stora samhällen och existerar redan tidigt under våren så resehandling talrika för att de fullfölja ett produktiv arbete. Lite senare vid säsongen får de god hjälp från andra. Humlor, solitärbin, flugor och skalbaggar är även viktiga pollinatörer.
Blommornas uppgift existerar att alstra frön därför att växten kan fortplanta sig. För för att detta bör kunna ske måste enstaka hanlig könscell förenas tillsammans en honlig. Pollenet, likt bildas inom blommans ståndarknappar, är växtens hanliga könsceller. När dessa överförs mot blommans pistill, som existerar blommans honliga del, talar vi angående pollinering. Pollenkornet börjar sedan gro samt växer ner till blommans fröämne var den egentliga befruktningen slutligen sker. Efter befruktningen växer fruktämnet mot och bildar den färdiga frukten m