Förklara hur adeln kom till

Mellan adel, präster och bönder: sociala strukturer under Vasatiden

Vasatiden (–) ses ofta som en period av stark centralisering under Gustav Vasa och hans efterträdare. Men maktens omvälvning berörde inte enbart kungen och hans hov – hela det svenska samhället, uppbyggt på stånd, fick känna av reformationens vindar, förändrade skattesystem och nya politiska ordningar. Hur såg strukturen egentligen ut? Vilka var de viktigaste grupperna och hur balanserade kungen deras intressen? Den här artikeln försöker besvara dessa frågor genom att se närmare på adeln, prästerskapet, borgarna och bönderna, och hur deras inbördes förhållanden förändrades under Vasatiden.

Den gamla ordningen: fyra stånd i balans

Sedan medeltiden bestod det svenska samhället av fyra erkända stånd: adel, präster, borgare och bönder. Adeln ägde stora mängder jord, innehade militära och juridiska ämbeten och hade skattefrihet i utbyte mot att ställa upp med ryttare i krigstider. Prästerskapet, framför allt biskopar och domkapitel, hade stort inflytande genom kyrkans makt och ägor. Borgarna var den minsta men ekonomiskt viktiga gruppen i städerna, och bönderna utgjorde majoriteten av befolkningen och försåg sam

Begreppet Adel

Allmänt

Vad existerar adel, hur uppstod adelskapet?Många har väl stött vid adel inom sin släktforskning. Det förmå då artikel av nyfikenhet att känna till hur adelskapet uppstod.

Adel

Adeln inom Sverige uppstod när några personer samt familjer fick större inflytande än andra. Detta inom samband tillsammans egenskaper liksom var eftersträvansvärda av andra.I äldre period var inflytande detsamma vilket styrka samt styrka plats att vinna. Att äga egendom innebar också enstaka möjlighet för att styra samt utöva kunna räkna talet som den svenska adelns uppkomst. Stormännen runt ifall i landet började då att samarbeta med kungahusen och fungera som medhjälpare till dem.

Rusttjänst och befrielse från skatt

Örs eller rosstjänst innebar för att stormännen ställde upp till kungen tillsammans häst samt ryttare inom stridbart skick. Stormännen ägde då krav på för att få bli delaktiga inom besluten. termen för denna rusttjänst kom att uppdateras till rusthållning, rustmästare. såsom motprestation fick bla stormännen skattefrihet, frälse. Den likt inte fullgjorde sin rusttjänst kunde förlora sitt frälse. Även bönder kunde bli frälsemän angående de ställde upp tillsammans med häst samt ryttare. dem kallades till friborna frälsemän.

Privilegier

De som tillhörde fr

Adel och aristokrati

Adel och aristokrati är benämningar som syftar på det översta och mäktigaste sociala samhällsskiktet förr i tiden.

Adeln har sina rötter i medeltidens feodalism. Feodalväsendet grundade sig på att kungamakten delade ut jordområden, län (län = feodum) på livstid till stormän (vasaller) som en belöning för insatser i krig. Med tiden kom länen att betraktas som ärftliga, vilket gav dessa stormannasläkter en mycket starkare ställning.

Feodalväsendet utvidgades också så att stormän i sin tur kunde ge förläningar till krigare eller riddare (som de kallades, efter det tyska ordet ritter = ryttare). Dessa blev då undervasaller i den feodala hierarkin. Alla i detta världsliga krigarstånd kom så småningom att kallas för adel.

Med tiden var en adelsman eller adelskvinna en person som antingen blivit adlad av kungamakten eller fötts i en adelsfamilj. Adelstiteln med alla dess förmåner (se nedan) var ärftlig.

Adeln hade privilegier (speciella förmåner) av ekonomisk, politisk, organisatorisk och social karaktär. Privilegierna kunde innebära företräde till statliga ämbeten och skattefrihet - därav ordet frälse ("frälst" från beskattning). Men det kunde också med