Var en diktens dumbom
Go herrar, länen mig till er öra
till salig Dumboms leverne.
Om det ej ledsnar er att höra,
så tör detta roa er kanske.
Han föddes, enligt ödets domar,
hel naken hit vid jordens ring.
Men sen han kom mot rikedomar,
så brast det honom ingenting.
I vaggan hade denne med nöd
en gammal käring, som såg om sig.
Vart därför illa sjuk - men kom sig,
och levde sen allt till sin död.
Till karaktären from samt god,
var denne ej snar att bliva retad,
men sågs han någon gång förtretad,
så var detta uti vredesmod.
Det fel denne haft inom ungdomsvåren,
att existera pojke förr än karl,
man ganska visligt anmärkt har,
men detta fel försvann tillsammans åren.
Till ingen man han avund bar,
han såg väl ganska snett på alla.
Men det bör man ej lastbart kalla,
ty han fanns vindögd, stackars karl.
Man även mycket människor hört klandra,
att han dem över axeln sett.
Om detta så existerar, så äger det skett
för det denne längre fanns än andra.
Ett muntert team han gärna väljde,
men hatade allt fåfängt snack.
Teg nästan alltid då han sväljde,
och sväljde ständigt när denne drack.
I Par Bricole han aldrig hunnit
bli något särdeles stort ljus.
Ty mestadels man honom funnit
plakat, utav en enda rus.
Som auktor skrev han kors
Dumboms leverne
Go herrar, länen mig ert öra
till salig Dumboms leverne.
Om det ej ledsnar er att höra,
så tör det roa er kanske.
Han föddes, enligt ödets domar,
hel naken hit på jordens ring.
Men sen han kom till rikedomar,
så brast det honom ingenting.
I vaggan hade han med nöd
en gammal käring, som såg om sig.
Vart därför illa sjuk - men kom sig,
och levde sen allt till sin död.
Till karaktären from och god,
var han ej snar att bliva retad,
men sågs han någon gång förtretad,
så var det uti vredesmod.
Det fel han haft i ungdomsvåren,
att vara pojke förr än karl,
man ganska visligt anmärkt har,
men detta fel försvann med åren.
Till ingen man han avund bar,
han såg väl ganska snett på alla.
Men det bör man ej lastbart kalla,
ty han var vindögd, stackars karl.
Man även mycket folk hört klandra,
att han dem över axeln sett.
Om det så är, så har det skett
för det han längre var än andra.
Ett muntert lag han gärna väljde,
men hatade allt fåfängt snack.
Teg nästan alltid när han sväljde,
och sväljde alltid när han drack.
I Par Bricole han aldrig hunnit
bli något särdeles stort ljus.
Ty mestadels man honom funnit
plakat, utav ett enda rus.
Dumboms lefverne
Dumboms lefverne är en satirisk dikt av Johan Henric Kellgren från
Kellgren syftade troligen på den samtida diktaren Per Ulric Enbom som utmärkte sig för pekoralistisk känslosamhet.[1] Man brukar tillskriva Kellgren uppkomsten av ordet Dumbom, som berstår av dum och familjenamnsändelsen -bom[2].
Flera stycken ur verket har övergått till ordstäv. Dikten har franska förebilder, men överträffar dessa i sin satiriska kraft.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^Grauls, Marcel; Swahn, Jan-Öjvind (). Bintje och Kalasjnikov&#;: personerna bakom orden &#;: en uppslagsbok (Ny utg). Bromma: Ordalaget. Libris ISBN &#;. Sid.
- ^Wessén, Elias (). Våra ord&#;: deras uttal och ursprung&#;: kortfattad etymologisk ordbok. Stockholm: Svenska bokförl./Norstedt. sid.&#; Libris&#;